Varför tar inte vissa personer bort vårtor?

Jag har alltid undrat varför man inte tar bort vårtor. Alla vårtor syns förstås inte, och om det är mindre vårtor som inte sitter synligt kan jag förstå varför man inte gör något åt dem. De gör ju inte ont eller orsakar några större besvär. De syns inte och ger inga jobbiga symtom eller är farliga på något sätt. Men vårtor som sitter på händerna eller ansiktet förstås jobbigare. Även större vårtor förstår jag inte heller varför man inte tar bort. Ett exempel på detta såg jag när jag åkte bussen. Det var en väldigt snygg kvinna i 30-årsåldern som hade på sig snygga professionella kläder. Allt såg tiptop ut förutom en sak. Hon hade en större vårta rätt på kinden. Om jag vore henne skulle jag omedelbart ta bort denna. Den förstörde hela hennes intryck. Jag brukar själv ta bort i stort sett alla vårtor. Jag orkar inte ha dem på kroppen. Enligt det jag läst på olika sidor om hur man tar bort vårtor på olika sätt har jag fått intrycket att om man inte behandlar dem kan det ta lång tid innan de försvinner. Ibland upp till flera år, eftersom det är en virusinfektion och vårtan försvinner först när virusinfektionen drivs ut av immunförsvaret. Vissa vårtor är svårare än andra, fotvårtor är riktigt sega. Dom vanliga mindre vårtorna är lättare, de flesta vårtmedel biter ganska bra på dem och de brukar försvinna inom en eller två månader med droppar eller vårt plåster. Det finns förstås flera olika slags behandlingar. Dropparna ”fräter” bort vårtorna med en slags syra. Detta funkar bra men det kan vara mindre lämpligt för personer med känslig hud. Sedan kan förstås undra om det är klokt att använda detta i ansiktet. Om man har känslig hud blir det extra nervöst, även om alla vårtbehandlingar har testats för att vara säkra så kan de förekomma negativa reaktioner hos viss. Ett alternativ är att frysa ner vårtor med aerosol. Detta liknar en slags behandling som utförs hos läkare där man fryser ner vårtor med flytande kväve och sedan skrapar bort den döda vårtan. Aersol fryser ner utväxterna till -70 grader och detta dödar en del av vävnaden som sedan skrapas bort. Varje behandling förstör en del av vårtan. Den är även relativt mild mot huden eftersom den inte fräter på vårtan men man måste vara försiktig med appliceringen så att man bara kyler ner vårtan. Enligt mina erfarenheter funkar båda ganska bra.

Är det svamp eller inte?

Det borde vara lätt att känna igen om man har svamp eller inte. De flesta känner igen den typiska klådan och de rödaktiga utslagen. Så allt som påminner om detta borde vara svampinfektion. Det är dock inte så allt som kliar i underlivet är svamp. Eftersom svampinfektioner i underlivet är förmodligen är det vanligaste underlivsproblemen hos kvinnor är det lätt att tro att allt som kliar är svamp. Men det behöver det inte vara. Svamp ger inte alltid samma symtom varje gång. Efter att ha kollat mer detaljerad information om svamp i underlivet här verkar det som de vanligaste symtomen är klåda samt röd och irriterad hud i underlivet. Ett annat symtom som kan misstolkas är flytningarna, om de är svampinfektioner så ska flytningarna vara vitaktiga och gryninga. Om det är annat som orsakar kommer flytningarna inte likadana. Sedan verkar det som att svampinfektioner kan ha mer eller mindre tydliga symtom. Om alla de klassiska symtomen som klåda, röd uppsvullen hud och vita flytningar förekommer är det lätt att veta att det är svamp. Men i många fall är det inte alltid så. Om det är en mildare svampinfektion kan det vara så att det enbart förekommer viss klåda och lite hudirritation utan rodnad eller svullnad. Då är det svårare att veta. Enligt information om svampinfektioner (exempelvis här) kan svampinfektioner med vaga symtom misstas för bland annat bakteriell vaginos. Det är en ofarlig åkomma som orsakas av en bakteriell obalans i underlivet och kan ge likande symtom som svampinfektion som lätt klåda och viss hudirritation. Vad som däremot skiljer sig är att bakteriell vaginos ger grå eller gulaktiga illaluktande flytningar vilket svampinfektion inte ger. Bakteriell vaginos är nästan lika vanligt som svampinfektioner och kan förekomma på grund av många olika anledningar. Exempel på vanliga anledningar är bland annat utdragen mens eller förändringar i hormonbalansen. Att det svider eller kliar i underlivet kan även beror på urinvägsinfektion. Ett tydligt tecken att det är urinvägsinfektion är att det främst svider när du kissar. Men det borde vara ganska enkelt att skilja på urinvägsinfektion och svampinfektion i underlivet.

I sällsynta fall kan det även vara könssjukdomar som klamydia och gonorré som är orsaken bakom. Detta är dock inte särskilt vanligt på grund av många orsaker. Även om man kan få likande symtom som klåda och konstiga flytningar är detta inte ett pålitligt kännetecken. I många fall ger könssjukdomar väldigt vaga eller opålitliga symtom.

Salva eller stödsrumpor mot åderbråck

Nästan alla får åderbråck med åldern, både män och kvinnor. Det är klaffarna som hindrar bloder från att rinna tillbaka i venerna som får kärlen att svälla upp till fula blålila slangar.
Det är en sak att det ser fult ut. I sverige går man i alla fall inte i shorts eller kjol mesta delen av året. I bland inte alls vissa år tyvärr. Ett annat problem med åderbråck är smärtan och klådan de kan orsaka. För de flesta är det klådan som är det stora problemet.

Att flyga med åderbråck
Det kan vara en fruktansvärd upplevelse. Dels får man sitta still, länge. Detta i sig är inte bra för cirkulationen och ger lätt upphov till svullnande ben och kärl. Sedan kommer ochså spänningarna i kärlen och smärtan. Som akut hjälp i sådana här situationer kan det vara riktigt bra med ett par starka och rejäls stödstrumpor mot åderbråck. Det finns butiker på nätet som säljer denna typ av strumpbyxor avsedda just för åderbråck. De är lite dyrare men även gjorda för att hålla och ge det stödet benen behöver. Under en lång flygtur kan sådana strumbyxor bli räddningen för dig med ett par krånglande åderbråck.

Ägglossningstest – när har man ägglossning?

 

När du vill veta om din ägglossning är på väg och den fertila perioden har börjat finns många sätt att ta reda på det. Det kanske bekvämaste sättet att ta reda på det är att använda ägglossningstest. De är lätta att använda, ger exakt resultat och du ser resultatet snabbt.

Ett ägglossningstest mäter halterna ett hormon som benämns luteiniserande hormon(LH). För att få en indikation på halterna av LH mäter testen koncentrationen av hormonet i urinen. Halterna av LH är en säker indikator på ägglossning därför att strax innan ägglossning ökar de mellan två till fem gånger de normala nivåerna. När testet indikerar en ökning av LH betyder det att ägglossning kommer att inträffa inom en period på ett till tre dygn.

Ägglossningstest är lätta att använda och visar resultatet tydligt. Testet innehåller teststicka som hålls i en stråle urin. Resultatet visas på ett litet fönster på teststickan. I princip kan man mäta vilken tidpunkt som helst på dygnet, men de mest tillförlitliga resultaten kommer från mätningar som utförs på eftermiddagen eller mitt på dagen. Hur testen visar resultaten kan variera men de flesta test använder två streck som kallas för resultatstreck och referensstreck. Resultatstrecket anger precis som namnet antyder resultat och referensstrecket visar att testet har utförts rätt.